Dvadasa jyothirlinga Stotram
The Dvadasa Jyothirlinga Stotram is a hymn that praises the twelve sacred Jyotirlingas, invoking their blessings for spiritual growth and protection.
सौराष्ट्रदेशे विशदेतिरम्ये
saurāṣṭradēśē viśadētiramyē jyōtirmayaṁ candrakalāvataṁsam
In the land of Saurashtra, with a clear and delightful appearance,
ज्योतिर्मयं चन्द्रकलावतंसम् ।
bhaktapradānāya kr̥pāvatīrṇaṁ taṁ sōmanāthaṁ śaraṇaṁ prapadyē
I take refuge in that Somanatha, who is the embodiment of light and the moon-like form,
भक्तप्रदानाय कृपावतीर्णं
śrīśailaśr̥ṅgē vividhaprasaṅgē śēṣādriśr̥ṅgē:'pi sadā vasantam
Bestowing grace upon devotees, having descended with compassion.
तं सोमनाथं शरणं प्रपद्ये ॥ १ ॥
tamarjunaṁ mallikapūrvamēnaṁ namāmi saṁsārasamudrasētum
In the sacred hills of Shri Shaila, amidst various discussions,
श्रीशैलशृङ्गे विविधप्रसङ्गे
avantikāyāṁ vihitāvatāraṁ muktipradānāya ca sajjanānām
Residing eternally on the peak of Shesha,
शेषाद्रिशृङ्गेऽपि सदा वसन्तम् ।
akālamr̥tyōḥ parirakṣaṇārthaṁ vandē mahākālamahāsurēśam
I bow to the one who is like the Arjuna tree, adorned with jasmine,
तमर्जुनं मल्लिकपूर्वमेनं
kāvērikānarmadayōḥ pavitrē samāgamē sajjanatāraṇāya
The bridge over the ocean of worldly existence, I salute.
नमामि संसारसमुद्रसेतुम् ॥ २ ॥
sadaiva māndhātr̥purē vasantaṁ ōṅkāramīśaṁ śivamēkamīḍē
In Avantika, where the divine incarnation is established,
अवन्तिकायां विहितावतारं
pūrvōttarē prajvalikānidhānē sadā vasantaṁ girijāsamētam
To grant liberation to the good-hearted,
मुक्तिप्रदानाय च सज्जनानाम् ।
surāsurārādhitapādapadmaṁ śrīvaidyanāthaṁ tamahaṁ namāmi
For the protection against untimely death,
अकालमृत्योः परिरक्षणार्थं
yāmyē sadaṅgē nagarē:'tiramyē vibhūṣitāṅgaṁ vividhaiśca bhōgaiḥ
I bow to the great Lord Mahakala, the supreme deity.
वन्दे महाकालमहासुरेशम् ॥ ३ ॥
sadbhaktimuktipradamīśamēkaṁ śrīnāganāthaṁ śaraṇaṁ prapadyē
In the pure waters of the Kaveri and Narmada,
कावेरिकानर्मदयोः पवित्रे
mahādripārśvē ca taṭē ramantaṁ sampūjyamānaṁ satataṁ munīndraiḥ
In the gathering of saints, for the salvation of the good,
समागमे सज्जनतारणाय ।
surāsurairyakṣamahōragādyaiḥ kēdāramīśaṁ śivamēkamīḍē
Always residing in the city of Mandhatr,
सदैव मान्धातृपुरे वसन्तं
sahyādriśīrṣē vimalē vasantaṁ gōdāvarītīrapavitradēśē
I meditate on the one who is the sound of Om, the singular Shiva.
ओङ्कारमीशं शिवमेकमीडे ॥ ४ ॥
yaddarśanātpātakamāśu nāśaṁ prayāti taṁ tryambakamīśamīḍē
In the northeastern region, where the light is ever bright,
पूर्वोत्तरे प्रज्वलिकानिधाने
sutāmraparṇījalarāśiyōgē nibadhya sētuṁ viśikhairasaṅkhyaiḥ
Always residing with Girija,
सदा वसन्तं गिरिजासमेतम् ।
śrīrāmacandrēṇa samarpitaṁ taṁ rāmēśvarākhyaṁ niyataṁ namāmi
The lotus feet worshipped by gods and demons alike,
सुरासुराराधितपादपद्मं
yaṁ ḍākinīśākinīkāsamājē niṣēvyamāṇaṁ piśitāśanaiśca
I bow to Shri Vaidyanatha, the remover of darkness.
श्रीवैद्यनाथं तमहं नमामि ॥ ५ ॥
sadaiva bhīmādipadaprasiddhaṁ taṁ śaṅkaraṁ bhaktahitaṁ namāmi
In the city of Yamya, adorned with various pleasures,
याम्ये सदङ्गे नगरेऽतिरम्ये
sānandamānandavanē vasanta- -mānandakandaṁ hatapāpabr̥ndam
The one who grants true devotion and liberation,
विभूषिताङ्गं विविधैश्च भोगैः ।
vārāṇasīnāthamanāthanāthaṁ śrīviśvanāthaṁ śaraṇaṁ prapadyē
I take refuge in Shri Naganatha, the singular Lord.
सद्भक्तिमुक्तिप्रदमीशमेकं
ilāpurē ramyaviśālakē:'smin samullasantaṁ ca jagadvarēṇyam
On the shores of the great mountain, where he delights,
श्रीनागनाथं शरणं प्रपद्ये ॥ ६ ॥
vandē mahōdāratarasvabhāvaṁ ghr̥ṣṇēśvarākhyaṁ śaraṇaṁ prapadyē
Constantly honored by the great sages,
महाद्रिपार्श्वे च तटे रमन्तं
jyōtirmayadvādaśaliṅgakānāṁ śivātmanāṁ prōktamidaṁ kramēṇa
Worshipped by gods, demons, and mighty beings,
सम्पूज्यमानं सततं मुनीन्द्रैः ।
stōtraṁ paṭhitvā manujō:'tibhaktyā phalaṁ tadālōkya nijaṁ bhajēcca
I meditate on Kedar, the one Shiva.
सुरासुरैर्यक्षमहोरगाद्यैः
iti dvādaśa jyōtirliṅga stōtram
On the summit of Sahyadri, pure and ever-residing,